År 1543 gav Mikael Agricola, rektor för katedralskolan i Åbo, ut Abckiria, en ABC-bok på sexton sidor. Det var den första boken som trycktes på finska. Fem år senare kom hans största verk: hela Nya testamentet på finska.
Från Pernå till Wittenberg
- En pojke från kusten. Agricola föddes omkring 1510 i byn Torsby i Pernå på sydkusten, i en välbärgad familj. Om hans modersmål var finska eller svenska vet man inte, men hans texter visar att han talade finska som en infödd Väldokumenterat.
- Skolan och biskopens kansli. Han gick i latinskolan i Viborg. 1528 kom han till Åbo som skrivare i biskop Martin Skyttes kansli, och han prästvigdes i början av 1530-talet Väldokumenterat.
- Hos Luther. 1536 skickade biskopen honom till Wittenberg, reformationens hemstad, där han studerade för Martin Luther och Philipp Melanchthon. Han kom tillbaka 1539 och blev rektor för katedralskolan (hållplats 10) Väldokumenterat.
Böcker för folket
- Guds ord på eget språk. Reformatorerna ville att vanligt folk skulle höra Bibeln och gudstjänsten på ett språk de förstod. För de flesta i Finland betydde det finska Väldokumenterat.
- ABC-boken 1543. Abckiria lärde ut alfabetet och katekesen, från de tio budorden till Fader vår. Inget fullständigt exemplar finns kvar. År 1966 hittades delar av en senare upplaga inne i gamla bokband Väldokumenterat.
- Nya testamentet 1548. Boken trycktes i Stockholm och har 718 sidor. Agricola arbetade utifrån Erasmus grekiska och latinska text, Luthers tyska och den svenska Bibeln. Manuskriptet var klart 1543, men rättningarna tog ytterligare fem år Väldokumenterat.
- Nio böcker sammanlagt. En bönbok på ungefär 900 sidor kom 1544, sedan böcker för gudstjänsten 1549, Psaltaren 1551 och delar av Gamla testamentet 1551 och 1552 Väldokumenterat.
- Inte den första skribenten. Agricola var inte den första som skrev på finska. Men han var den första som tryckte böcker på språket, och andra följde hans förebild Väldokumenterat.
Ett skriftspråk tar form
- Inga regler ännu. Ingen hade bestämt hur finska skulle skrivas. Agricola byggde sitt språk främst på dialekterna i Åbo med omnejd, men med drag från andra dialekter också Väldokumenterat.
- Kreativ stavning. Han skrev ljudet k på tio olika sätt, och han brydde sig inte mycket om huruvida en vokal var lång eller kort. Han skrev w för v, dh för d och x för ks Väldokumenterat.
- Nya ord. Kyrkans och de lärdas texter behövde ord som finskan saknade. Agricola skapade ord som hallitus (regering), esikuva (förebild) och käsikirjoitus (manuskript) Väldokumenterat.
- Alla överlevde inte. Ett lejon kallade han jalopeura, ”ädel hjort”, och en struts kamelikurki, ”kamel-trana”. I dag säger finländarna leijona och strutsi Väldokumenterat.
- Fortfarande i bruk. Hans böcker innehåller omkring 8 100 olika ord. Ungefär 5 350 av dem, nästan två tredjedelar, används fortfarande Väldokumenterat.
Biskop, och döden på vägen
- Biskop i Åbo. 1554 vigdes Agricola till biskop i Åbo utan påvens godkännande (hållplats 12) Väldokumenterat.
- Fredsförhandlingar i Moskva. År 1557 ledde han en delegation som förhandlade om fred i Moskva. På hemvägen insjuknade han och dog den 9 april 1557 på Kyrönniemi på Karelska näset. Han begravdes troligen i Viborg, men graven är försvunnen Väldokumenterat.
- Hans dag. Finland firar Agricola den 9 april. Sedan 1978 är det också det finska språkets dag Väldokumenterat.
Myt: Agricola hittade på tusentals ord
Man kan läsa att han skapade 8 000 nya ord. Den siffran är ungefär storleken på hela hans ordförråd, och de flesta av orden användes redan. Hur många ord han själv hittade på kan man bara gissa Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Hans böcker är det viktigaste beviset. De bär hans namn och tryckår, och i förorden förklarar han själv sina val. Språkforskare har räknat varje ord i dem. Hans tidiga liv är mycket mer oklart: till och med födelseåret är en uppskattning.