På 1860-talet ritade ångtåget om handelns karta i Finland, och Åbo fanns inte med. I fjorton år såg den gamla hamnstaden på när varorna gick med tåg till Helsingfors och Viborg. År 1876 fick staden äntligen en egen bana, en station och järnvägsverkstäder i sin norra utkant.
Utanför kartan
- Den första banan. Finlands första järnväg öppnades den 31 januari 1862. Den gick 96 kilometer från Helsingfors till Tavastehus Väldokumenterat.
- Mot kejsardömet. År 1870 blev en 371 kilometer lång bana från Riihimäki till S:t Petersburg färdig. Den förband storfurstendömet med det ryska kejsardömets huvudstad Väldokumenterat.
- Åbo förlorar handel. Järnvägen till Helsingfors och Saima kanal drog handeln mot Helsingfors och Viborg. Mellan 1860 och 1875 föll Åbos andel av Finlands utrikeshandel från 18 till 8 procent Väldokumenterat.
- Förberedelser. År 1875, innan ett enda tåg hade kommit, beslöt stadsfullmäktige att bygga en ny kaj vid kanalen i väntan på järnvägen. Ångfartygen fraktade redan nästan två tredjedelar av hamnens gods Väldokumenterat.
Banan byggs
- Arbetet börjar. Bygget av banan från Toijala till Åbo och Åbo hamn började 1874 Väldokumenterat.
- En statsjärnväg. Som de andra tidiga banorna i Finland planerades och betalades den av staten. Järnvägsstyrelsen valde lantmätaren H. Wahlroos att planera bangården i Åbo, och ingenjören Hugo Neuman ledde bygget. Staden gav marken och gick med på att riva hus som stod i vägen Väldokumenterat.
- Varför Toijala? Åboborna ville att banan skulle möta stambanan så långt norrut som möjligt, så att resan från Åbo till Tammerfors blev kort. Toijala var kompromissen Väldokumenterat.
- Bred spårvidd. Banan var 131 kilometer lång och enkelspårig. Spårvidden var 1 524 millimeter, samma som på stambanorna i Finland och Ryssland, så vagnarna kunde rulla ända till S:t Petersburg Väldokumenterat.
Den 22 juni 1876
- Öppningsdagen. Banan Åbo–Toijala öppnades den 22 juni 1876. Samma dag öppnades också banan från Tavastehus till Tammerfors, och de två möttes i Toijala Väldokumenterat.
- Tågen till fartygen. Dagen efter, den 23 juni, öppnades också hamnbanan. Dess slutstation låg mellan Åbo slott och Aura ås mynning, så att godset kunde gå direkt från vagnarna till fartygen Väldokumenterat.
- En kunglig gäst? Enligt en källa var tronföljaren, den blivande kejsaren Alexander III, med vid invigningen. Vi har inte hittat någon bekräftelse på det på annat håll Omstritt.
- Bara åt ett håll. Till en början gick tågen från Åbo bara mot Toijala och Tammerfors, och ner till hamnen Väldokumenterat.
Stationen och verkstäderna
- Den första stationen. Den första stationsbyggnaden ritades av arkitekten P. E. Degenaer. Den hade två våningar och var byggd i nyrenässansstil i norra kanten av Engels stadsplan (hållplats 28) Väldokumenterat.
- Tre klasser. På bottenvåningen fanns väntsalar för första, andra och tredje klass, ett damrum, biljett- och resgodshallar samt kontor för telegrafen och posten. Järnvägens personal bodde på övervåningen Väldokumenterat.
- Verkstäderna. Järnvägsverkstäderna byggdes 1875–1876. De blev en av statsjärnvägarnas fem huvudverkstäder och var i drift till 2003. År 2011 öppnade de gamla hallarna igen som Logomo, ett centrum för kultur och evenemang Väldokumenterat.
- En ny station. Den gamla stationen revs 1938, delvis för att den ansågs för gammalmodig för besökarna till de planerade olympiska spelen 1940. Den nuvarande stationen, ritad av Väinö Vähäkallio och Martti Välikangas, blev färdig 1940 Väldokumenterat.
Den långa vägen till Helsingfors
- Runt hörnet. I mer än tjugo år gick en tågresa från Åbo till Helsingfors den långa vägen, via Toijala och Tavastehus Väldokumenterat.
- Kustbanan. År 1895 beslöt man att bygga en bana längs kusten. Åbo–Karis öppnades 1899, Karis–Böle 1902, och hela kustbanan var i bruk i september 1903 Väldokumenterat.
- Från stationen till centrum. Från 1908 förband spårvagnar stationen med domkyrkan och Salutorget (hållplats 33) Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Den bästa källan är en utredning om bangården i Åbo som gjordes för staden 2017. Den bygger på statsjärnvägarnas arkiv och ger de exakta öppningsdagarna. Källorna skiljer sig i vissa detaljer. En översikt säger att stationen öppnades 1862, vilket blandar ihop den med Finlands första bana. Källorna är också oense om hur stort det första lokstallet var.