Självständighet och inbördeskrig i Åbo

År 1917 föll det ryska kejsardömet samman, och Finland bröt sig loss. Men finländarna var inte överens om hur det nya landet skulle se ut. Arbetare och de mer välbärgade hade glidit långt ifrån varandra, maten höll på att ta slut, och båda sidor bildade beväpnade garden. I januari 1918 blev grälet ett inbördeskrig. Den här sidan berättar hur Åbo levde under de månaderna.

Det röda Åbo 1917

• En orolig stad. Forskare vid Åbo universitet beskriver Åbo som Finlands oroligaste stad år 1917. Historikern Rauno Lahtinen kallar den sin tids ”mest revolutionära stad” och menar att dess röda ledare drev Helsingfors mot revolution Troligt.
• Revolution i Ryssland. I mars 1917 tvingade en revolution i Petrograd kejsaren att avsäga sig tronen. Den gamla ordningen i Finland började falla sönder, och tiotusentals ryska soldater fanns fortfarande i landet Väldokumenterat.
• Majstrejken. Den 28 maj 1917 utlyste socialdemokraterna i Åbo en storstrejk, som växte fram ur en tvist om stadens brandmän. En strejkmilis med stöd av ryska soldater trängde bort polisen från gatorna Väldokumenterat.
• 37 timmar. De strejkande stängde in stadsfullmäktige i arbetarhuset. Senatens ordförande Oskari Tokoi och P. E. Svinhufvud kom för att medla, och fullmäktige släpptes ut klockan 4 på morgonen den 1 juni. Till slut vann de strejkande inte mycket. Klockslagen i den skildring vi använt går inte riktigt ihop Troligt.
• Smör. I augusti 1917 bröt sig en folkmassa in i ett smörlager i Åbo och tog 25 000 kilo smör (ämne 2) Väldokumenterat.
• En röd milis. På hösten avsattes polisen, och en röd milis höll ordning i staden. Rödgardet hade sitt högkvarter i det gamla observatoriet på Vårdberget Väldokumenterat.

Självständigheten

• Novemberstrejken. Den 14–19 november 1917 spred sig en storstrejk över Finland. Den 16 november röstade ledarna med knapp marginal för revolution, men blåste av den samma dag Väldokumenterat.
• Den 6 december 1917. Senaten under Svinhufvud lade fram en självständighetsförklaring den 4 december, och riksdagen antog den den 6 december. Socialdemokraterna röstade emot, inte för att de motsatte sig självständigheten, utan för att de ville gå en annan väg dit, och lade fram en egen text Väldokumenterat.
• Tyst i Åbo. I Åbo firades det inte mycket. Inom några dagar strejkade den röda milisen för sin lön, och Lahtinen kallar dagarna som följde ”skräckens nätter”. Ett foto från december 1917 visar hur en hattaffär plundras Troligt.

Kriget 1918

• Kriget börjar. Inbördeskriget började den 27 januari 1918. På ena sidan stod de röda, mest arbetare och obesuttna. På den andra stod de vita, regeringens styrkor, många av dem bönder och frivilliga ur medelklassen Väldokumenterat.
• Åbos röda. Rödgardena i Helsingfors, Kotka och Åbo var revolutionens förtrupp. Den 29 januari besatte rödgardet Finlands Banks kontor i Åbo och tömde kassan Väldokumenterat.
• Tre månader. De röda styrde Åbo i ungefär tre månader. I själva staden förekom inga stora strider, eftersom fronterna låg längre norrut och österut Väldokumenterat.
• Tyskarna kommer. Den 3 april 1918 landsteg en tysk division på omkring 10 000 man i Hangö för att hjälpa de vita, och den 12–13 april intog den Helsingfors. De röda lämnade Åbo i april. Vi har inte hittat de exakta dagarna då de lämnade staden och de vita tog över Troligt.
• Slutet. Kriget slutade den 15 maj 1918 med de vitas seger. Omkring 38 000 människor dog: i strid, i avrättningar på båda sidor och i fångläger Väldokumenterat.

Efter kriget

• Sirkkala. Ett av Finlands största fångläger fanns i Sirkkala kasern i Åbo. Där satt 3 300 röda fångar, av vilka 176 dog, och lägret användes som arbetsläger till juli 1919. Forskare kallar förhållandena ganska rimliga jämfört med andra läger Väldokumenterat.
• Lägren. I hela Finland hölls omkring 80 000 röda i läger, bland dem 4 700 kvinnor och 1 500 barn. Omkring 12 500 dog där, de flesta av svält och sjukdomar Väldokumenterat.
• Skonad. Forskare vid Åbo universitet skriver att Åbo ”skonades från större våld” år 1918, och att hämnden efter kriget var mildare där än på många andra orter Väldokumenterat.
• Sjukdom och universitet. Spanska sjukan dödade hundratals åbobor 1918–1919. Samtidigt grundades två nya universitet: svenskspråkiga Åbo Akademi 1918 och finskspråkiga Åbo universitet (Turun yliopisto) 1920 (hållplats 36) Väldokumenterat.