När järnvägen hade kommit växte Åbo snabbare än på flera hundra år. Människor flyttade in från landsbygden för att arbeta på varv, fabriker och verkstäder. Dagarna var långa och lönerna låga, och arbetarna började organisera sig. År 1899 föddes ett nytt politiskt parti i ett trähus i Åbo.
En växande stad
- Fler människor. Åbo hade 19 617 invånare 1870 och 30 096 år 1890, ungefär hälften fler Väldokumenterat.
- Från landsbygden. De flesta nykomlingar var finskspråkiga från landsbygden. Kring 1900 sjönk andelen svenskspråkiga i Åbo till ungefär en femtedel Väldokumenterat.
- Hantverk först. Vid mitten av seklet var Åbo efter Helsingfors den viktigaste hantverksstaden i Finland. Storindustrin kom långsamt och tog fart först kring 1900 Väldokumenterat.
- Vad Åbo tillverkade. Ett uppslagsverk från 1911 nämner segelduk, bomull och tobak som Åbos produkter, och dessutom stora sågverk. Enligt det var Åbo näst efter Helsingfors i handel, med trävaror och smör som export Väldokumenterat.
Varv vid Aura å
- Crichton. Gjuteriet som Cowie och Eriksson öppnade 1842 togs 1862 över av den skotske ingenjören William Crichton. Som W:m Crichton & C:o gick det över till skeppsbyggnad, och den första stapelbädden var klar 1864 Väldokumenterat.
- Fartyg åt kejsardömet. Crichtons viktigaste kund var det ryska kejsardömet, framför allt den kejserliga flottan. Varvet byggde torpedbåtar åt den Väldokumenterat.
- Den största arbetsgivaren. År 1883 köpte Crichton grannvarvet Åbo Skeppswarf och blev den största arbetsgivaren i Åbo Troligt.
- En rival på andra sidan ån. År 1874 grundade Carl Korsman Åbo Mekaniska Verkstad på östra stranden av Aura å. Den hade 119 arbetare 1875 och omkring 400 åren 1881–1882, sedan krympte den. År 1898 blev platsen ett nytt varv, Ab Vulcan Väldokumenterat.
- En lång linje. Crichton och Vulcan slogs ihop 1924. Deras varv är föregångare till det varv som bygger kryssningsfartyg i Åbo i dag (hållplats 49) Väldokumenterat.
Bomull och tobak
- Barkers fabrik. John Barker, en engelsk maskinbyggare som hade arbetat vid Finlaysons fabrik i Tammerfors, grundade ett bomullsspinneri vid Aura å. Det började spinna garn och tillverka vadd den 9 juni 1846 Väldokumenterat.
- En kvinnlig arbetsstyrka. Fabriken hade 72 arbetare 1888 och 231 år 1898. År 1903 hade den 381 arbetare, och 318 av dem var kvinnor Väldokumenterat.
- Stränga regler. I fabrikens arbetsordning från 1896 stod: ”Arbetstiden ska noga hållas” Väldokumenterat.
- Cigaretter i miljontal. Pehr Cerelius Rettig började tillverka tobaksvaror i Åbo 1845 och cigaretter 1856, först rullade för hand. Fabriken tillverkade omkring 2,5 miljoner cigaretter 1871 och nästan 340 miljoner 1907. Byggnaden är i dag ett konstcentrum Väldokumenterat.
Långa dagar, låga löner
- Barn i arbete. En finsk lag från 1889 tillät barn mellan 12 och 15 år att arbeta högst sju timmar om dagen. Unga mellan 15 och 18 år fick hållas i arbete upp till 14 timmar om dagen, inklusive två timmar för måltider. Barn fick inte arbeta nattetid Väldokumenterat.
- Olyckor. En lag från 1895, i kraft från 1898, gav arbetare som skadats tre femtedelar av lönen från den sjunde dagen efter olyckan Väldokumenterat.
- Kvinnor i fabrikerna. I hela Finland var ungefär två tredjedelar av textilarbetarna kvinnor, och även tobaksfabrikerna hade många kvinnliga arbetare Väldokumenterat.
- Sexdagarsvecka. Arbetsveckan hade sex dagar, och dagarna var långa. Ännu 1914 var en vanlig arbetsvecka vid Crichtons varv 56 timmar Väldokumenterat.
Arbetarna organiserar sig
- En förening. Åbo arbetarförening grundades i mitten av 1880-talet. Källorna anger 1885 eller 1887 Omstritt.
- Ett eget hus. År 1889 byggde föreningen Finlands första arbetarhus, i hörnet av Eriksgatan och Ursinsgatan, ritat av Arthur Kajanus. På föreningens fana stod ”Frihet, broderskap, jämlikhet” Väldokumenterat.
- Ett parti föds. Den 17–20 juli 1899 grundades Finlands arbetareparti i arbetarhuset i Åbo. År 1903 blev det Finlands socialdemokratiska parti Väldokumenterat.
- En ordförande från Åbo. Partiets första ordförande, N. R. af Ursin, hade länge varit aktiv i föreningen i Åbo och grundat dess bibliotek Väldokumenterat.
- ”Vi bygger upp Port Arthur igen”. I början av 1900-talet växte en arbetarstadsdel med små trähus fram och fick smeknamnet Port Arthur, ”Portsa”. Enligt historien frågade barn byggarna vad de gjorde och fick svaret ”vi bygger upp Port Arthur igen”, den ryska hamn som gick förlorad i kriget mot Japan Legend.
Hur vet vi det?
Fabrikernas handlingar, folkräkningar och företagshistorier ger siffrorna. En ny uppsats vid Åbo universitet gick igenom Barkers fabriksarkiv namn för namn. Källorna är inte alltid överens: enligt en företagshistoria öppnades Barkers fabrik 1845, enligt arkivet började produktionen 1846, och arbetarföreningens grundande anges till antingen 1885 eller 1887.