I nästan tvåhundra år hade Åbo varit platsen där Finlands präster, ämbetsmän, läkare och lärda utbildades. Efter branden flyttade universitetet till Helsingfors, den nya huvudstaden. Samtidigt fick den brända staden en ny form, som man fortfarande ser på varje karta över Åbo centrum.
Åbo förlorar sitt universitet
- Ett universitet utan hem. Branden 1827 skadade akademihuset svårt och förstörde nästan hela biblioteket (hållplats 27). Undervisningen upphörde Väldokumenterat.
- Kejsaren bestämmer. Kejsar Nikolaj I beordrade att universitetet skulle flyttas till Helsingfors. Beslutet brukar dateras till hösten efter branden Troligt.
- Ett nytt namn. I Helsingfors blev det Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland. Det började verka där 1828, med nya stadgar som sade att det tjänade ”kejsaren och fäderneslandet” Väldokumenterat.
- Den större bilden. Helsingfors hade varit huvudstad sedan 1812, och senaten och Finlands Bank hade flyttat dit 1819 (hållplats 25). När också universitetet försvann hade nästan alla nationella institutioner lämnat Åbo Väldokumenterat.
Varför Helsingfors?
- Nära regeringen. De ryska härskarna ville ha universitetet nära senaten och de ämbetsmän som utbildades där Troligt.
- Bort från Sverige. Åbo ansågs ligga för långt från Ryssland och vara för nära knutet till Sverige. Helsingfors, närmare S:t Petersburg, skulle vända blicken österut Väldokumenterat.
- En ny byggnad. Engel ritade en huvudbyggnad för universitetet vid Senatstorget i Helsingfors, färdig 1832. Biblioteket byggdes som ett eget hus, tack vare lärdomarna från branden i Åbo Väldokumenterat.
- Tillväxt. I Helsingfors växte universitetet under 1800-talet från omkring 400 till omkring 3 000 studenter. I dag är det Helsingfors universitet Väldokumenterat.
Engel ritar om staden
- Arkitekten. Carl Ludvig Engel föddes 1778 i Charlottenburg, i dag en del av Berlin. Han arbetade i Åbo 1814–1815 och träffade där Johan Albrecht Ehrenström, mannen som planerade om Helsingfors Väldokumenterat.
- Helsingfors arkitekt. Engel ritade senare Senatstorget i Helsingfors och många av dess byggnader. I Åbo ritade han också domkyrkotornets nya topp och predikstolen (hållplats 27) Väldokumenterat.
- Vald för Åbo. Generalguvernör Arsenij Zakrevskij föreslog att Engel skulle göra en ny plan för den brända staden Väldokumenterat.
- Godkänd. Engels plan för Åbo godkändes den 15 december 1828. Den byggde på ett regelbundet rutnät av raka gator och var mycket rymligare och brandsäkrare än den gamla staden Väldokumenterat.
Åbo efter universitetet
- Fortfarande störst. Även utan universitetet förblev Åbo Finlands största stad till slutet av 1840-talet. Den hade 12 550 invånare 1815 och 17 178 år 1850 Väldokumenterat.
- En handelsstad. Utan professorer och studenter vände sig Åbo allt mer till handel, sjöfart och senare industri (hållplats 29 och 31) Troligt.
- Nittio år utan universitet. Åbo fick universitet igen först 1918 och 1920, när invånarna samlade in pengar för att grunda Åbo Akademi och Åbo universitet (hållplats 36) Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
De kejserliga besluten, universitetets stadgar och Engels planer finns bevarade i arkiv, och många av hans ritningar förvaras i finländska samlingar. Skälen till att universitetet flyttades är delvis historikernas tolkning: själva besluten förklarade sällan varför.