Hållplats 27 av 50
1827

Åbo brand

På kvällen den 4 september 1827 fattade ett trähus eld på en backe i Åbo. Arton timmar senare låg tre fjärdedelar av Finlands största stad i aska, över 11 000 människor var hemlösa, och århundraden av Finlands historia hade brunnit upp med arkiven.

Empire · Storfurstendömet

Visas som stillbilder eftersom din enhet ber om mindre rörelse.

Natten då Åbo brann: 4–5 september 1827 på 28 sekunder.Ritad med kod för den här webbplatsen. En schematisk bild, inte skalenlig; händelsernas ordning följer texten nedan, tiderna är ungefärliga.
Den stora berättelsen

Åbo brand

Åbo hade brunnit många gånger förut, till exempel 1681 (hållplats 18). Men branden i september 1827 var av ett annat slag. På en natt och en dag förstörde den största delen av staden, domkyrkans inre, universitetet och landets arkiv. Efteråt var Åbo aldrig riktigt sig likt, och inte Finland heller.

En gnista på kvällen

  • Var det började. Strax före nio på kvällen den 4 september 1827 bröt en eld ut i borgaren Carl Gustav Hellmans hus på Aningaisbacken Väldokumenterat.
  • Varför det började. Ingen vet säkert. En förklaring är att gnistor från grannens skorsten tände huset Troligt.
  • Larmet. Domkyrkans klockor ringde larm. Folk rusade ut, men de flesta försökte rädda sina egna hus och sin egen gata Väldokumenterat.
  • En stor stad av trä. Åbo var fortfarande Finlands största stad, med omkring 12 500 invånare år 1815. Utom domkyrkan, slottet och några stenhus var den byggd av trä Väldokumenterat.

Arton timmar

  • Norra stadsdelen. Vädret hade varit torrt, och vinden tilltog under kvällen. Lågorna rusade fram genom en tät labyrint av trähus på åns norra sida Väldokumenterat.
  • Över ån. Sedan vände vinden. Under natten gick elden över Aura å, gnistor nådde domkyrkans tak, och det brinnande tornet reste sig som en fackla över staden Väldokumenterat.
  • För hett för att stå. Nära domkyrkan blev eldstormen så våldsam att det nästan var omöjligt att hålla sig på benen. Också akademihuset bredvid domkyrkan brann Väldokumenterat.
  • Under kontroll. Följande dag, efter att ha rasat i omkring 18 timmar, kom elden äntligen under kontroll Väldokumenterat.

Varför kunde man inte stoppa den?

  • För få händer. Många av de ledande borgarna och ämbetsmännen var på marknad i Tammerfors, så det fanns inte tillräckligt med folk för att organisera släckningen Väldokumenterat.
  • Ingen hjälp från soldaterna. Den ryska garnisonen vägrade hjälpa till utan betalning, och först vågade ingen lova pengarna Väldokumenterat.
  • Väder och trä. Torra hus, smala och krokiga gator och en stark, växlande vind gjorde branden nästan omöjlig att stoppa med tidens ämbar och handredskap Troligt.

Morgonen efter

  • Det mänskliga priset. Över 11 000 människor förlorade sina hem. 27 människor dog och hundratals skadades Väldokumenterat.
  • Domkyrkan. Bara stenväggarna och valven fanns kvar. Till och med kyrkklockorna hade smält Väldokumenterat.
  • Papper blev aska. Största delen av Finlands arkiv förvarades i Åbo, och så gott som alla landets medeltida handlingar brann. Också universitetsbiblioteket gick förlorat, utom de böcker som råkade vara utlånade utanför staden Väldokumenterat.
  • Ett ögonvittne vid stjärnorna. Astronomen Friedrich Argelander skrev i sin loggbok på observatoriet: ”I dag avbröts observationerna av en fruktansvärd brand som lade Åbo i aska” Väldokumenterat.
Hur vet vi det?

Brev, officiella rapporter, kyrkans handlingar och dagböcker som Argelanders loggbok beskriver branden. Många skrev också ner sina minnen senare. Huvuddragen stämmer överens, men vissa detaljer, som orsaken och det exakta antalet brunna byggnader, blev aldrig utredda, och olika källor ger något olika siffror.

AningaisbackenDomkyrkanAkademienStortorgetVårdbergetKlosterbackenAura å← mot havet och slottet
  • Brinner
  • Brunnet
  • Skonat
Varför spred sig elden så snabbt?

Hur branden spred sig genom Åbo den 4–5 september 1827. Stega genom natten och se sedan varför elden spred sig så snabbt.En schematisk plan, inte skalenlig. De brunna områdena är ungefärliga.
Varför det spelar roll

Branden 1827 gjorde slut på Åbos tid som Finlands lärdomscentrum: inom ett år flyttade universitetet till Helsingfors (hållplats 28). Staden byggdes upp enligt en ny, brandsäker plan med breda gator, och det är fortfarande formen på Åbo centrum. Och eftersom arkiven brann har forskarna i Finlands medeltid mycket färre handlingar än de skulle önska. Det är ett skäl till att de tidigare hållplatserna på den här webbplatsen så ofta måste säga ”vi vet inte”.

Från den lättare sidan

Vad som klarade branden

Den som promenerar genom Åbo centrum i dag ser mest byggnader från tiden efter 1827. Men allt brann inte. En hel backe med trähus klarade sig, liksom ett observatorium, domkyrkans murar och några böcker som var på rätt plats vid rätt tid.

Klosterbacken: staden före branden

  • En backe med trähus. Klosterbacken var en stadsdel med små trähus där hantverkare och fattigare familjer bodde Väldokumenterat.
  • Skonad. Den låg i stadens södra utkant, dit elden inte nådde. Med sina 18 kvarter är den det största området av det gamla Åbo som klarade branden i ett stycke Väldokumenterat.
  • Bebodd länge. Tanken på ett museum kom upp 1908, och museet öppnades 1940. Den sista invånaren, Hilma Mäenpää, bodde där till 1982 Väldokumenterat.
  • En tidsmaskin. I dag är Klosterbackens hantverksmuseum det enda stället där man ännu kan se hur Åbo såg ut före branden Väldokumenterat.

Överlevare i sten och trä

  • Observatoriet. Observatoriet på Vårdberget, nära Klosterbacken, skonades. Argelander var tillbaka i arbete den 9 september, och akademiens ledning höll sina möten där eftersom dess egen byggnad hade brunnit Väldokumenterat.
  • Qwenselska huset. Ett stadshus av trä från omkring 1700 står på åns västra strand, i den del av staden som elden inte nådde. Det är troligen det äldsta trähuset i Åbo centrum, och i dag finns Apoteksmuseet där Troligt.
  • Slottet. Åbo slott låg utanför staden nära åmynningen, och elden nådde inte dit Väldokumenterat.

Domkyrkan reser sig igen

  • Skatter i sakristian. Den bakre delen av domkyrkans sakristia klarade sig. Där fanns en del värdeföremål, några medeltida träskulpturer av helgon och salige biskop Hemmings relikskrin, som nu finns i Domkyrkomuseet Väldokumenterat.
  • I bruk igen. Gudstjänsterna flyttades till andra kyrkor i två år. Domkyrkan öppnades igen den 13 september 1829, med nytt koppartak och nya bänkar, men arbetet fortsatte i åratal Väldokumenterat.
  • Engel och Ekman. C. L. Engel, Helsingfors arkitekt, ritade tornets nya topp (1834) och predikstolen (1837). På 1850-talet målade R. W. Ekman fresker i domkyrkan, de första i Finland Väldokumenterat.
  • Den gamla muren försvinner. Muren runt domkyrkan och byggnaderna som hörde till den revs och byggdes aldrig upp igen Väldokumenterat.

För alltid förlorat

  • Folkdikter. Äldre samlingar av finska folkdikter, insamlade av Carl Axel Gottlund och Zacharias Topelius d.ä., brann upp. Elias Lönnrot började samla ett år senare (hållplats 26) Väldokumenterat.
  • Teatern. Bonuviers teater, stadens teaterhus från 1810-talet, brann ner. Den teaterbyggnad som står kvar i dag, Åbo Svenska Teater, öppnades 1839 Väldokumenterat.
  • Klockorna. Hettan i det brinnande tornet smälte domkyrkans klockor. Nya klockor hängdes upp i det återuppbyggda tornet Väldokumenterat.
Aura å↙ Åbo slottKlosterbackenVårdbergetDomkyrkanAkademienQwenselska huset

Välj en nål på kartan eller något i listan.

Förlorat i branden
Åbo efter branden: vad som klarade sig, vad som skadades och vad som gick förlorat. Klicka på en nål eller ett namn.En schematisk plan, inte skalenlig. Grå hus brann, ljusa hus klarade sig.
Hur vet vi det?

Överlevarna talar för sig själva: Klosterbacken, observatoriet, Qwenselska huset och domkyrkans murar står kvar, och skatterna från sakristian finns i Domkyrkomuseet. Om det som gick förlorat vet vi genom förteckningar och rapporter som gjordes efter branden, och genom det som saknas i arkiven i dag.

Varför det spelar roll

Det som klarade branden är dyrbart just därför att så lite gjorde det. På Klosterbacken kan man gå längs den gamla trästadens gator, och de medeltida skatterna från sakristian hör till de få föremål som finns kvar från Åbos medeltid. Branden visar också varför man ska vara tacksam mot den som lånar en bok: år 1827 var de utlånade böckerna de enda som räddades.

Källor och mer att läsa

  1. Åbo församlingar. History of Turku Cathedral: the 19th century. Brandens början, vinden, släckningen, marknaden i Tammerfors, garnisonen, skadorna på domkyrkan, biblioteket och restaureringen (på engelska).
  2. Great Fire of Turku — Hellmans hus, branden över Aura å, 11 000 hemlösa, 27 döda, Argelanders loggbok och förlusten av arkiven (på engelska).
  3. Luostarinmäki — det största området som klarade branden, 18 kvarter, museet från 1940 och den sista invånaren (på engelska).
  4. Turku Cathedral — skadorna 1827 och restaureringen på 1830-talet (på engelska).
  5. Qwensel House — stadshuset av trä från omkring 1700 och Apoteksmuseet (på engelska).
  6. Royal Academy of Turku — huvudbyggnadens skador 1827 och flytten till Helsingfors (på engelska).
  7. Åbo Svenska Teater — Bonuviers teater, som brann 1827, och den nya teatern från 1839 (på engelska).
  8. Kalevalasällskapet. Elias Lönnrot’s Kalevala process: folkdiktsamlingarna som förstördes i branden 1827 (på engelska).
  9. Turku — folkmängden 1815 och 1850 och den nya stadsplanen efter branden (på engelska).

Hittat ett fel? Vet du mer?

Webbplatsen är öppen och gratis. Rättelser och tillägg är välkomna — varje sida anger sina källor så att du kan kontrollera dem själv.