Hållplats 37 av 50
1920-talet

Förbudslagen och spritsmuggling i skärgården

Åren 1919–1932 var alkohol förbjuden i Finland. Snabba båtar smög mellan öarna med spritkanistrar, polisen fångade smugglare bara av en slump, och till slut ville sju av tio väljare bli av med förbudet.

1920-talsklassicism · art déco
Den stora berättelsen

Förbudslagen och spritsmuggling i skärgården

Den unga republiken gjorde ett djärvt experiment: den förbjöd alkohol. Många hoppades att förbudet skulle få slut på fylleri och fattigdom. I stället uppstod en ny näring. Spriten kom sjövägen, och skärgården utanför Åbo, med tusentals skär och sund, var bra terräng för smugglare.

Ett torrt land

  • En lång väg. Riksdagen hade antagit förbudslagar flera gånger, men kejsaren vägrade stadfästa dem (hållplats 34). Lagen stadfästes till slut den 29 maj 1917 och trädde i kraft två år senare, den 1 juni 1919 Väldokumenterat.
  • Bland de första besluten. Förbudslagen var en av det självständiga Finlands första stora reformer Väldokumenterat.
  • Undantag. Alkohol var fortfarande tillåten för medicinskt, vetenskapligt och tekniskt bruk. Ett läkarrecept var ett av få lagliga sätt att få tag på den Väldokumenterat.
  • En brottsvåg. Från 1922 gällde över 80 procent av brotten som polisen kände till alkohol: brott mot förbudet eller fylleri. Över 40 poliser dödades i tjänsten under förbudsåren Väldokumenterat.

Sprit från havet

  • Varifrån den kom. Den smugglade spriten, pirtu, kom först mest från Estland och senare från Tyskland och Danzig. Förbudsåren kallas på finska fortfarande pirtuaika, ”pirtutiden” Väldokumenterat.
  • Mer för varje år. Myndigheterna beslagtog mer smugglad sprit för varje år. År 1930 passerade beslagen en miljon liter, och det var bara det som fastnade Väldokumenterat.
  • Som av en slump. Vid ett möte för tjänstemän 1925 medgav man att det skedde ”som av en slump” när en smugglare åkte fast. Sökandet koncentrerades till kusten och inte till öppna havet, så de flesta beslag var enstaka små laster. Vissa poliser hade till och med otillbörliga kontakter med smugglare Väldokumenterat.
  • Bilar och båtar. Fram till 1927 hade omkring 200 smugglarbilar beslagtagits. Beslagtagna bilar och båtar auktionerades ut, och pengarna delades mellan polisen, angivaren och tulltjänstemannen Väldokumenterat.
  • Kända namn. De mest kända smugglarna, som Algoth Niska och Hjalmar Mäkelä, var inte från Åbo. Vi har inte hittat några namngivna smugglare från Åbo Väldokumenterat.

Öarna

  • Hembränt. I skärgården var hembränt vanligt redan i början av 1900-talet Troligt.
  • Blandade känslor. Skärgårdsborna ogillade smugglingen, beundrade den, blundade för den eller deltog av nöd Troligt.
  • Smugglarturer. I dag säljer Nådendal, granne med Åbo, båtturer på temat smugglarnas skärgård Troligt.

Förbudets slut

  • En omröstning. Den 29–30 december 1931 röstade finländarna i en folkomröstning. Över 70 procent ville avskaffa förbudet helt, 28 procent ville behålla det och omkring 2 procent valde ett mellanalternativ som skulle ha tillåtit milda drycker Väldokumenterat.
  • Klockan tio. Förbudet tog slut den 5 april 1932. Den morgonen klockan 10 öppnade det nya statliga alkoholbolaget Alkos första butiker Väldokumenterat.
Hur vet vi det?

Domstolsprotokoll, polisstatistik och tidningar berättar den nationella historien väl. Om Åbo skärgård hittade vi mycket mindre: inga namngivna smugglare, båtar eller jakter, bara en turistbroschyr om smugglingen kring Nådendal. Bilden av skärgården på den här sidan är därför delvis allmän och märkt som trolig.

Finlands kustÖppet hav℞123456

Tryck på siffrorna och följ en last sprit från havet till en köpare.

1.6.1919förbudslagen träder i kraft
80 %av brotten som polisen kände till gällde alkohol, från 1922
1 000 000 lsprit beslagtogs 1930
70 %röstade för att avskaffa förbudet 1931
Hur spriten nådde köparen. Tryck på siffrorna. De fyra rutorna ger förbudstidens viktigaste siffror.En schematisk bild, inte en karta över Åbo skärgård. Sättet att flytta laster från fartyg till småbåtar är allmänt känt och märkt som troligt.
Varför det spelar roll

Förbudslagen visade att en lag som de flesta inte respekterar är mycket svår att upprätthålla. Den fyllde domstolarna, gjorde vanliga människor till brottslingar och gav smugglarna förmögenheter. När den upphörde valde Finland i stället ett statligt monopol, och Alko säljer fortfarande starka drycker i Finland i dag.

Från den lättare sidan

Paavo Nurmi, löparen från Åbo

En fattig pojke från Åbo blev en av alla tiders största löpare. Paavo Nurmi vann nio olympiska guld, satte 22 officiella världsrekord och blev känd över hela världen som ”den flygande finnen”. Hans staty står fortfarande mitt i hans hemstad.

En fattig barndom

  • Född i Åbo. Paavo Nurmi föddes i Åbo den 13 juni 1897. Pappan Johan Fredrik var snickare och mamman Matilda Wilhelmiina Laine. Familjen bodde i Raunistula Väldokumenterat.
  • Ett rum. År 1903 flyttade familjen till en lägenhet på 40 kvadratmeter i centrala Åbo, där Nurmi bodde till 1932. Pappan dog 1910 och en syster 1911. Familjen hyrde ut köket och bodde i ett rum Väldokumenterat.
  • Springpojke. Paavo slutade skolan vid ungefär 12 års ålder och blev springpojke på ett bageri Väldokumenterat.
  • Springande till badet. Som pojke sprang eller gick han sex kilometer för att bada på Runsala, och tillbaka. Som 11-åring sprang han 1 500 meter på 5 minuter och 2 sekunder Väldokumenterat.
  • Inspirerad. När Hannes Kolehmainen vann vid OS i Stockholm 1912 köpte Nurmi sina första löparskor. Han var 15 år. År 1914 gick han med i klubben Turun Urheiluliitto och vann sitt första lopp, på 3 000 meter Väldokumenterat.

Den flygande finnen

  • Tre olympiska spel. I Antwerpen 1920 vann Nurmi tre guld och ett silver. I Paris 1924 vann han fem guld, bland dem 1 500 och 5 000 meter. I Amsterdam 1928 vann han ett guld och två silver Väldokumenterat.
  • Världsrekord. Han satte 22 officiella världsrekord på distanser från 1 500 meter till 20 kilometer, och 58 om de inofficiella räknas med Väldokumenterat.
  • Stoppur i handen. Nurmi var känd för sin hårda träning och för att han sprang med ett stoppur i handen och kontrollerade farten varv för varv Troligt.
  • Avstängd. År 1932 stängde det internationella friidrottsförbundet av honom från OS i Los Angeles. Tyska tävlingsarrangörer påstod att han fått 250–500 dollar per lopp, och på den tiden måste olympiska idrottare vara amatörer. Avstängningen blev slutgiltig 1934, och han slutade tävla Väldokumenterat.
  • Elden. Vid OS i Helsingfors 1952 bar han facklan in på stadion och tände den olympiska elden. Han dog i Helsingfors den 2 oktober 1973 och fick en statsbegravning Väldokumenterat.

Nurmi i Åbo i dag

  • Statyn. Wäinö Aaltonen gjorde en bronsstaty av den springande Nurmi 1925. Originalet finns på Ateneum i Helsingfors, och kopior står i Åbo, Jyväskylä, utanför Olympiastadion i Helsingfors och vid Olympiska museet i Lausanne Väldokumenterat.
  • Mössa på valborg. Statyn i Åbo står i hörnet av Auragatan och Tavastgatan. Varje valborgsafton sätter teknologerna en studentmössa på den (hållplats 36) Väldokumenterat.
  • Namnet lever. Åbo har Paavo Nurmi-spelen, en friidrottstävling sedan 1957, Paavo Nurmi-maraton sedan 1992 och Paavo Nurmi-stadion, som fick hans namn 1997 Väldokumenterat.
Paavo Nurmis liv som ett varv på löparbanan. Spring vidare från station till station och se medaljhyllan fyllas.Stationerna ligger på jämna avstånd, inte i skala efter tiden.
Hur vet vi det?

Nurmis lopp tidtogs, rapporterades och filmades, så hans resultat är välkända. Hans barndom berättas i biografier. Vi hittade inte året då kopian av statyn restes i Åbo, och inte heller exakt i vilket hus han föddes.

Varför det spelar roll

För ett litet nytt land var Nurmis segrar en källa till stor stolthet, och de gjorde Finland känt över hela världen. Hans historia, från ett trångt rum i Åbo till toppen av den olympiska prispallen, berättas fortfarande för unga idrottare. Striden om hans amatörstatus visar också hur idrotten höll på att förändras från fritidssysselsättning till yrke.

Källor och mer att läsa

  1. Prohibition in Finland — lagen 1919, smugglingen och brottsligheten, folkomröstningen 1931 och slutet 1932 (på engelska).
  2. Kieltolaki (Suomi) (finska Wikipedia) — datum, folkomröstningens resultat, varifrån spriten kom, beslag, brottsstatistik och dödade poliser (på finska).
  3. Yles arkiv: hur förbudslagen övervakades — ”som av en slump”, polisers kontakter med smugglare och auktioner av beslagtagna båtar och bilar (på finska).
  4. Visit Naantali: ”Trokarit ja pirtukuninkaat”, en broschyr om smugglingen i Nådendals skärgård (turistmaterial) (på finska).
  5. Paavo Nurmi — barndomen i Åbo, OS-medaljerna, världsrekorden, avstängningen 1932, statyerna och evenemangen i Åbo som bär hans namn (på engelska).
  6. Studentkåren vid Åbo universitet (TYY): valborgsafton 2025 — Paavo Nurmi-statyn vid Auragatan och Tavastgatan får mössa (på engelska).

Hittat ett fel? Vet du mer?

Webbplatsen är öppen och gratis. Rättelser och tillägg är välkomna — varje sida anger sina källor så att du kan kontrollera dem själv.