Under de första åren av 1900-talet växte Åbos självförtroende. Förmögna invånare bekostade ett konstmuseum, nya hyreshus fick svängda linjer och djurfigurer, och staden fick elektriska spårvagnar. Åbo hörde fortfarande till det ryska kejsardömet, men stilen hämtades från Europa.
Ett palats för konst
- En konstförening. Konstföreningen i Åbo grundades 1891. Den driver fortfarande konstmuseet och äger dess samling Väldokumenterat.
- En tävling. År 1899 vann arkitekten Gustaf Nyström en tävling i två steg om museibyggnaden. Han hade också ritat saluhallen (hållplats 32) Väldokumenterat.
- En gåva till staden. Två köpmän i Åbo, bröderna Ernst och Magnus Dahlström, betalade byggnaden och skänkte den till staden för föreningens samling Väldokumenterat.
- Färdigt 1904. Museet står på Puolalabacken vid Auragatans slut. Det var den andra byggnaden i Finland som byggdes särskilt för att vara museum Väldokumenterat.
- Granit utanpå. Det har en stomme av tegel som är klädd med granit. Staden kallar det ett ”nationalromantiskt granitpalats” Väldokumenterat.
- Räddat från fukten. Fuktproblemen började på 1960-talet. Vid en renovering som blev klar 2005 togs granitfasaden ner så att ventilation kunde dras bakom den, och ett smalt torn av stål och glas byggdes till för trappor och hiss. Museet har i dag över 7 600 verk Väldokumenterat.
Jugendens Åbo
- En ny stil. Kring 1900 spred sig en ny stil över Europa. På franska hette den art nouveau, på tyska Jugendstil och i Finland helt enkelt jugend. Den älskade svängda linjer, växter, djur och torn. Den finländska grenen, nationalromantiken, använde ofta grov granit och motiv från skogar och gamla sagor Troligt.
- Strandells djur. Frithiof Strandell var Åbos ledande jugendarkitekt. Han ritade Hjorten (1904) vid Kaskisgatan 4, där han själv bodde, och Pantern (1910) bredvid, som kallas det bästa exemplet på jugend i Åbo Väldokumenterat.
- Mer av Strandell. Han ritade också Betelkyrkan (1906) och Albatross (1911) bakom konstmuseet, som från början var känt som ”konstnärshuset” Väldokumenterat.
- En students kyrka. Lars Sonck vann tävlingen om S:t Michaels kyrka 1894, 23 år gammal och fortfarande student. Kyrkan byggdes 1899–1905. Den började nygotisk och svängde mot jugend under arbetets gång. Tornet är 77 meter högt Väldokumenterat.
- Ett slott vid ån. Jugendlinna, ritat av Knut Wasastjerna och Gustaf A. Lindberg, har två torn och dekorerade stenportaler. Källorna är oense om huruvida det blev färdigt 1908 eller 1909 Omstritt.
Elspårvagnar
- En tjuvstart. Åbo hade en hästspårväg från den 4 maj 1890, men den stängdes den 31 oktober 1892 eftersom den kostade för mycket Väldokumenterat.
- Ett tyskt bolag. Den 31 maj 1906 gav staden det tyska elbolaget AEG rätt att bygga en spårväg och ett kraftverk. Bolaget skulle köra spårvagnarna i 40 år, men staden kunde köpa dem efter tio Väldokumenterat.
- Den 22 december 1908. Elspårvagnarna började gå strax före julen 1908 Väldokumenterat.
- Två linjer. De första linjerna var en åtta genom centrum och en linje fram och tillbaka till hamnen i Kanavaniemi. År 1909 slogs de ihop till en enda linje. Spårvagnarna förband järnvägsstationen, domkyrkan och Salutorget Väldokumenterat.
- Kriget byter ägare. När första världskriget bröt ut 1914 togs det tyskägda bolaget över av myndigheterna. Den 15 april 1919 köpte staden spårvägen för 4,7 miljoner mark Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Museets historia kommer från museet och Åbo stad, byggnaderna från arkitekturguider. För spårvagnarna är de bästa källorna finska och engelska Wikipedia, som bygger på en historik över spårvägen i Åbo. En förteckning anger elspårvagnarnas start till den 2 december 1908 i stället för den 22 december, troligen ett skrivfel.