På 1300-talet var Åbo Finlands största stad och dess port mot världen. Breda fartyg från de tyska handelsstäderna gick uppför Aura å, och många av köpmännen som väntade på stranden talade själva tyska.
En köpmansstad
- Hur stor? Kanske omkring 2 000 människor bodde i Åbo på 1300-talet. Ingen räknade dem, så siffran är en uppskattning Troligt. Åbo var ändå den största av Finlands sex medeltida städer, och i dag är det också den äldsta och den mest grundligt utgrävda Väldokumenterat.
- Stadsplanen. Staden bredde ut sig kring domkyrkan och Gamla Stortorget på åns östra strand, med en mindre stadsdel, Aningais, på andra sidan ån. De flesta hus var av trä; bara några rika borgare och kyrkan byggde i sten eller tegel. Gamla Stortorget förblev Åbos hjärta fram till den stora branden 1827 Väldokumenterat.
- Tyska borgare. På 1300-talet verkar omkring två tredjedelar av Åbos borgare ha varit tyskar. Många kom från hansestäderna runt Östersjön och behöll sina släkt- och affärsband dit. Av de rådmän som är kända till namnet från tiden före 1400 var 70–90 % av tysk härkomst Troligt.
- Gillen och de fattiga. Köpmän och hantverkare bildade gillen som höll gästabud, hjälpte medlemmar som blev sjuka och bekostade mässor för de döda. I stadens utkant tog S:t Görans hospital emot spetälska Väldokumenterat. Om vardagslivet utanför handlingarna vet vi lite.
Hansan och dess fartyg
- Vad var Hansan? Ett löst förbund av tyska handelsstäder, lett av Lübeck, som behärskade Östersjöhandeln från 1200-talet till 1400-talet. Dess köpmän hade handelskontor från London till Novgorod Väldokumenterat.
- Var Åbo medlem? Nej. Åbo hörde till hansans handelsvärld, men det var aldrig en medlemsstad i förbundet Troligt.
- Koggen. Hansans arbetshäst var koggen: ett brett, högbordat fartyg med en mast och ett råsegel. Den var långsam men rymde mycket last Väldokumenterat.
- Hamnen. Borgarnas bodar kantade ån. Forsarna vid Hallis stängde vägen uppströms, så under senare delen av 1200-talet slog sig den tyska handeln ner längre ner, kring Unikankare backe vid domkyrkan, där koggarna lade till Troligt.
Vad som fördes ut och in
- Ut: torkad och saltad fisk, saltad strömming i tunnor och pälsar. Fisken förblev Finlands viktigaste exportvara fram till 1500-talet Väldokumenterat.
- In: framför allt salt, utan vilket fisk och kött inte gick att hålla ätbart över vintern. Också vin, kläde och andra lyxvaror Väldokumenterat.
- Ett privilegium för Åbo. Enligt hamnens egen historik gav en kunglig lag från 1347 Åbos fartyg fri rätt att segla utrikes, medan andra i Finland bara fick segla till Åbo eller Stockholm Troligt.
- Från Lübeck till Danzig. Lübeck var Åbos första viktigaste mål. Från början av 1400-talet tog Danzig (i dag Gdańsk) över. På 1500-talet seglade ungefär hälften av fartygen från Åbo till Danzig och en fjärdedel till Stockholm Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Uppgifterna om antalet fartyg kommer från handlingar från 1500-talet. För 1300-talet har historikerna bara spridda brev, lagar och stadshandlingar. Arkeologin fyller luckorna: kärl, glas och mynt som grävts fram i Åbo visar varifrån varorna kom, även när inget dokument nämner dem.
Hamnen 870 år
År 2024 firade Åbo hamn 870 år. Den räknar från 1154, då den arabiske geografen al-Idrisi, som arbetade för kungen av Sicilien, tog upp en plats kallad Abuwa i sin världsbeskrivning. Abuwa är troligen Åbo, men ingen kan vara säker Omstritt.