På 1770-talet blev den lilla Kungliga Akademien i Åbo upplysningens centrum i Finland. Dess unga lärare grundade ett sällskap, gav ut en tidning och började behandla Finlands egen historia, språk och folkdiktning som något värt att studera. I centrum för allt stod en docent i latin vid namn Henrik Gabriel Porthan.
Ett sällskap uppkallat efter gryningen
- Aurora. År 1770 grundade en grupp lärde och studenter vid Akademien Aurorasällskapet, uppkallat efter den romerska gudinnan för morgonrodnaden: ett passande namn i en tid som kallade sig upplysningen Väldokumenterat.
- Halvt hemligt, halvt skola. Förebilden var ett sällskap i Stockholm som hette Utile Dulci och som möttes bakom stängda dörrar. Aurora beskrivs både som ett hemligt sällskap och som en litterär och bildande klubb Troligt.
- Vilka var med. Bland medlemmarna fanns Porthan, den blivande biskopen Magnus Jacob Alopaeus, den blivande domaren Pehr Juslén, den blivande museigrundaren Carl Fredrik Fredenheim, juristen och läraren Matthias Calonius och uppfinnaren Abraham Niclas Edelcrantz. En del medlemmar bodde i Stockholm Väldokumenterat.
- Vad de ville. De diskuterade poesi, historia, geografi, språk och ekonomi. De kände sig starkt svenska, men de ansåg också att det finska språket och Finlands forntid förtjänade att studeras på allvar Väldokumenterat.
- Musik också. Den 19 augusti 1773, exakt ett år efter kungens statskupp (se nedan), ordnade sällskapet den första offentliga orkesterkonserten som någonsin hållits i Finland (hållplats 24) Väldokumenterat.
- Slutet. De flesta källor säger att sällskapet tynade bort 1779. En modern skribent säger att det var verksamt ända till 1790 Omstritt.
Porthan, den finska historiens fader
- En svår början. Porthan föddes den 8 november 1739 i Viitasaari i mellersta Finland. Hans far, en kyrkoherde, insjuknade psykiskt när Henrik var fyra år, och pojken växte upp hos en farbror som var kyrkoherde i Österbotten Väldokumenterat.
- Ett liv vid Akademien. Han började studera i Åbo som 15-åring 1754 och lämnade egentligen aldrig staden. Han blev docent i latin 1762, Akademiens bibliotekarie 1772 och professor i vältalighet 1777, en tjänst han hade till sin död 1804. Två gånger var han rektor Väldokumenterat.
- Folkdiktning. Åren 1766–1778 gav Porthan ut De Poësi Fennica, ”Om finsk poesi”, i fem delar. Det var en banbrytande studie av de gamla finska folkvisorna, skriven på latin för lärde i hela Europa Väldokumenterat.
- En nations lärare. Porthan samlade gamla handlingar, skrev om Finlands historia och utbildade en generation studenter som förde hans idéer vidare. Han minns som ”den finska historiens fader” Väldokumenterat.
Finlands första tidning
- 15 januari 1771. Sällskapets tidning kom ut för första gången denna dag, med den långa titeln Tidningar Utgifne Af et Sällskap i Åbo. På första sidan kallades den det första försöket att ge ut en tidning i landet Väldokumenterat.
- Liten och långsam. Den kom ut varannan vecka, med åtta små sidor i bokformat. I början hade den troligen omkring 200 prenumeranter. En veckotidning prövades, men efterfrågan räckte inte och kostnaden blev för hög Troligt.
- Den första journalisten. Porthan var dess redaktör, vilket gör honom till Finlands första journalist. Bland skribenterna fanns den unge poeten Johan Henric Kellgren, uppfinnaren Edelcrantz och den blivande ärkebiskopen Jacob Tengström Väldokumenterat.
- Det förflutna räddas. Porthan tryckte gamla handlingar i tidningen. En del av originalen brann i Åbo brand 1827 (hållplats 27), så i dag finns de bevarade bara i tidningen Väldokumenterat.
- En lång rad. Tidningen upphörde 1778, när Porthan reste utomlands. Han startade den på nytt 1782, och under olika namn fortsatte den i årtionden. År 1797 var den Finlands enda tidning Väldokumenterat.
En fri press, och en kung som tog tillbaka den
- 1766 års lag. År 1766 antog Sverige en tryckfrihetsförordning som avskaffade censuren och gav allmänheten rätt att läsa offentliga handlingar. Den kallas ofta världens första lag i sitt slag Väldokumenterat.
- En ny kung. Kung Adolf Fredrik dog i februari 1771, en månad efter första numret, och hans son blev kung Gustav III Väldokumenterat.
- Statskuppen. Den 19 augusti 1772 tog Gustav III makten från riksdagen i en statskupp ”utan att en droppe blod spilldes”. Frihetstiden var slut Väldokumenterat.
- Friheten beskärs. Tryckfrihetsförordningen från 1766 föll med den gamla författningen. En ny förordning 1774 begränsade friheten och lade tryckfrihetsfrågorna i kungens händer Väldokumenterat.
- Inga problem för Åbo. Åbotidningen höll sig borta från politiken, så de nya reglerna gjorde liten skillnad för den Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Varje nummer av tidningen finns bevarat och har digitaliserats av Nationalbiblioteket, så vem som helst kan titta på originalsidorna. Även Porthans böcker och brev finns kvar. Aurorasällskapet är svårare: det lämnade få egna handlingar efter sig, och moderna skribenter är oense om när det upphörde och hur hemligt det egentligen var.