Hållplats 47 av 50
2011

Europas kulturhuvudstad

År 2011 var Åbo en av Europas två kulturhuvudstäder, tillsammans med Tallinn. Under ett helt år var staden full av utställningar, konserter och evenemang, många av dem gjorda av vanliga människor. Sedan kom räkningen, och ett rättsfall.

2000-talet och i dag · Republiken
Den stora berättelsen

Europas kulturhuvudstad

Varje år utser Europeiska unionen en eller flera städer till Europas kulturhuvudstäder. År 2011 var det Åbos tur, och Tallinns, Estlands huvudstad alldeles på andra sidan Finska viken. Åbo använde året till att föra ut kultur i varje del av staden, från stora utställningar till små evenemang i stadsdelarna.

Turku on Fire

  • Två städer. Åbo delade titeln Europas kulturhuvudstad 2011 med Tallinn Väldokumenterat.
  • Slagordet. Åbos slagord var ”Turku on Fire”. Det syftade både på de många stora bränderna i stadens historia, som Åbo brand 1827 (hållplats 27), och på energin hos dem som gjorde året Väldokumenterat.
  • Vem som höll i det. Året organiserades av stiftelsen Turku 2011. Ordförande i dess styrelse var Christoffer Taxell Väldokumenterat.
  • Starten. Året inleddes i januari 2011 Troligt.

Ett år av projekt

  • Cirka 150–160 projekt. Europeiska kommissionen räknar 150 kulturprojekt, medan en rapport från Åbo stad räknar 160 Väldokumenterat.
  • Nära hemmet. Många projekt ägde rum i vanliga stadsdelar. Stadsdelsveckor hölls i 11 delar av Åbo, och i 13 året därpå. En musikal med över 120 amatörer sålde slut på alla åtta föreställningar, och 11 ”kulturmotionsrutter” gjordes i stadens Centralpark Väldokumenterat.
  • Hjälpare. Över 400 frivilliga arbetade med årets projekt Väldokumenterat.
  • En ny scen. Huvudscenen var Logomo, en gammal järnvägsverkstad som blev kulturcentrum (se det andra ämnet) Väldokumenterat.

Besökare och omdömen

  • Två miljoner besök. Stiftelsen uppskattade att det gjordes cirka två miljoner besök under året. Enligt en enkät gick cirka 500 000 finländare i åldern 15–79 på minst ett evenemang, i snitt ungefär fyra gånger Väldokumenterat.
  • Mest nöjda. Av dem som deltog tyckte 87 % att året var mycket eller ganska positivt. Bland åboborna sade 64 % att stadens atmosfär hade blivit bättre, och 59 % kände sig stoltare över sin stad Väldokumenterat.
  • Igen? 52 % ville ha ett liknande år igen, medan 24 % inte ville det Väldokumenterat.

Pengarna

  • Tre delar. Staten gav 17,3 miljoner euro, Åbo stad 17,8 miljoner, och företag, fonder, stiftelser och EU cirka 20,4 miljoner: sammanlagt cirka 55,5 miljoner euro Väldokumenterat.
  • Effekten. Ekonomer vid Åbo universitet uppskattade att året gav cirka 260 miljoner euro i produktion och 3 300 årsverken i regionen, mest genom turismen Väldokumenterat.
  • En räkning efteråt. År 2014 krävde undervisnings- och kulturministeriet tillbaka cirka 2,17 miljoner euro i statsunderstöd. I januari 2018 beslutade högsta förvaltningsdomstolen att stiftelsen skulle betala tillbaka 1 975 705,46 euro, utan ränta. Det var första gången en stat krävde pengar tillbaka av en kulturhuvudstad Väldokumenterat.
Hur vet vi det?

Kulturåret undersöktes ovanligt noga: det gjordes enkäter, en ekonomisk studie, en slutrapport och till sist ett domstolsbeslut. En del siffror är uppskattningar, som de två miljonerna besök. Källorna är lite oense om antalet projekt, och den totala budgeten är vår egen summa av de tre finansieringssiffrorna.

  • Staten
  • Åbo stad
  • Företag, fonder, EU och andra
  • betalt tillbaka

cirka 55,5 miljoner euro

260miljoner euro i produktion i regionen
3 300årsverken
Var pengarna till Åbo 2011 kom ifrån, vad året gav och vad som betalades tillbaka, och vad folk tyckte om det.Den totala budgeten är vår egen summa av de tre finansieringskällorna.
Varför det spelar roll

Året gav Åbo besökare och pengar och gav en gammal industribyggnad nytt liv som Logomo. Många invånare deltog i sina egna stadsdelar. Återbetalningsfallet påminner om att offentliga pengar har regler, och att även en lyckad festival måste redovisa varje euro.

Från den lättare sidan

Logomo, gatukonst och åstränderna

Några av de tydligaste spåren av kulturåret, och av åren efter det, är platser: en gammal järnvägsverkstad som blev kulturcentrum, lagliga platser för graffiti och åstranden där åboborna träffas på sommarkvällarna.

Logomo

  • En järnvägsverkstad. Statsjärnvägarnas verkstad bredvid Åbo järnvägsstation byggdes 1876. Den blev en av statsjärnvägarnas fem huvudverkstäder och stängdes 2003 Väldokumenterat.
  • Ett kulturcentrum. År 2011 renoverades den till kulturårets huvudscen. Logomo har 24 000 m² yta, och bland de första utställningarna fanns en Tom of Finland-retrospektiv och UEFA:s fotbollsutställning ”Only a game?” Väldokumenterat.
  • Teater och tv. Åbo stadsteater spelade på Logomo medan dess egen byggnad renoverades, fram till hösten 2017. Tv-program som The Voice of Finland har spelats in där, och Finlands uttagning till Eurovisionen, UMK, hölls där 2019, 2022 och 2023 Väldokumenterat.
  • Livligt. År 2016 hade Logomo över 1 000 evenemang och över 369 000 besökare. Över 70 företag arbetar i dess byggnader Väldokumenterat.

Laglig graffiti

  • En vägg och sju containrar. Åbo har en laglig graffitivägg i Kuppis och sju konstcontainrar: gamla fraktcontainrar i parker och på torg runt om i staden, från Perno och Runosmäki till Veistämöntori Väldokumenterat.
  • Reglerna. Det är gratis att måla där, det går året runt och kräver inget tillstånd eller någon bokning. Det finns till och med en återvinningsplats för tomma sprayburkar Väldokumenterat.
  • Muralmålningar. Väggmålningar, eller murals, finns också runt om i staden, till exempel i Runosmäki, Varissuo och Pansio Väldokumenterat.
  • Sedan när? Våra källor säger inte när väggen eller containrarna kom till Väldokumenterat.

Livet vid ån

  • Aura å. Aura å är cirka 70 km lång. Den rinner knappt 9 km genom Åbo och är i genomsnitt cirka 50 meter bred Väldokumenterat.
  • Broar. Tio eller elva broar korsar ån i Åbo, beroende på källa. Den äldsta som fortfarande står, Aurabron, är från 1904, och den nyaste, gång- och cykelbron Biblioteksbron, är från 2013 Väldokumenterat.
  • Ljus och terrasser. Ett belysningsprojekt som började 1997 gav åstränderna deras kvällsutseende. Västra Strandgatan är en gågata, och ett tjugotal restaurangbåtar ligger längs stränderna, med däcken som sommarterrasser Väldokumenterat.
  • Föri. Sedan 1904 har den lilla färjan Föri fört människor över ån nära åmynningen. Den är gratis, tar upp till 75 passagerare och har gått på el sedan 2017 Väldokumenterat.
Logomo från järnvägsverkstad till kulturcentrum, en container du kan måla själv och färjan Föri genom åren.Bilderna är enkla teckningar, inte skalenliga. Färgen på containern finns bara på din skärm.
Hur vet vi det?

Logomos historia kommer från en uppslagsverksartikel och en rapport från staden om bangården. Reglerna för graffitiväggen och konstcontainrarna kommer från stadens egna servicesidor. För ån använde vi uppslagsverksartiklar, som är oense om antalet broar. Vi hittade inte när laglig graffiti började i Åbo eller vem som målade muralerna.

Varför det spelar roll

Åbo återanvänder hela tiden sina gamla platser: en järnvägsverkstad blir en scen, fraktcontainrar blir målardukar och en färja från 1903 för fortfarande människor över ån varje dag. Åstränderna, som en gång var platser för fartyg och arbete, är nu där staden går ut.

Källor och mer att läsa

  1. Europeiska kommissionen: Tallinn and Turku — slagordet ”Turku on Fire” och programmet (på engelska).
  2. Åbo stads forskningsrapport 1/2013 om kulturåret — 160 projekt, frivilliga och stadsdelsveckor (på finska).
  3. Yle: slutrapporten från stiftelsen Turku 2011 — finansieringen från staten, staden och andra (på finska).
  4. Yle: besöken och enkäten i januari 2012 om hur finländarna såg på kulturåret (på finska).
  5. Yle: kulturårets ekonomiska effekter (Handelshögskolan vid Åbo universitet, 2012) (på finska).
  6. Åbo stad: Turku 2011 Foundation required to pay back disputed government aid (25.1.2018) (på engelska).
  7. Logomo — verkstaden från 1876, kulturcentret från 2011 och den senare användningen (på engelska).
  8. Åbo stad: utredning om bangårdens kulturmiljö (2017) — verkstaden från 1876 till nedläggningen 2003 (på finska).
  9. Suomi.fi: Åbo stads konstcontainrar och graffitivägg — platser, regler och adresser (på engelska).
  10. Hoods: en muralresa i Åbo — muralmålningar i Runosmäki, Varissuo, Pansio och på andra håll (på engelska).
  11. Föri — älvfärjan byggd 1903, dess motorer, överfarten och isbron (på engelska).
  12. Visit Turku: Föri city ferry — gratis sedan 1904 (på engelska).
  13. Aurajoki — ån i staden, broarna, restaurangbåtarna, belysningen och evenemangen (på finska).
  14. Turku — kulturhuvudstad tillsammans med Tallinn, och broarna över Aura å (på engelska).

Hittat ett fel? Vet du mer?

Webbplatsen är öppen och gratis. Rättelser och tillägg är välkomna — varje sida anger sina källor så att du kan kontrollera dem själv.