År 1611 fick Sverige en sextonårig kung. Inom tjugo år hade hans arméer, med finska ryttare i leden, gjort Sverige till en av Europas stormakter. Hemma blev Åbo platsen där Finland styrdes, dömdes, predikades för och undervisades.
En ny kung och ett välde
- En tonårskung. Gustav II Adolf blev kung den 30 oktober 1611, sexton år gammal. Han ärvde krig mot Danmark, Ryssland och Polen Väldokumenterat.
- Fred i öster. Kriget mot Ryssland slutade med freden i Stolbova den 9 mars 1617. Sverige fick Kexholms län och Ingermanland, och Ryssland förlorade sin kust vid Östersjön Väldokumenterat.
- En stormakt. Historiker räknar Sveriges stormaktstid från Gustav II Adolfs regering till 1721. Finland var en del av riket hela den tiden Väldokumenterat.
- In i Tyskland. År 1630 gick Sverige in i trettioåriga kriget, det stora kriget mellan katolska och protestantiska stater i Tyskland. Kungen segrade vid Breitenfeld 1631 och stupade vid Lützen den 6 november 1632 Väldokumenterat.
”Hakkaa päälle!”
- Ryttare från Finland. Finland skickade soldater till vart och ett av krigen. Mest kända blev det finska rytteriet. Från 1629 tjänade Torsten Stålhandske vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente, och senare ledde han de finska ryttarna Väldokumenterat.
- Ett namn från ett stridsrop. Ryttarna anföll med ropet ”Hakkaa päälle!”, ”hugg ner dem!”. Utlänningar gjorde ett öknamn av ropet Väldokumenterat.
- Priset hemma. Varje krig krävde män. Gårdarna måste skicka soldater, och många av dem kom aldrig hem Väldokumenterat.
Kallade de sig själva hakkapeliter?
Knappast. Öknamnet gavs av utlänningar, och den finska formen hakkapeliitta blev vanlig först på 1800-talet, när ryttarna från trettioåriga kriget gjordes till nationalhjältar.
Åbos nya institutioner
- En hovrätt för hela Finland. År 1623 fick Åbo en hovrätt, den andra i riket efter Stockholms från 1614. Överklaganden från hela Finland prövades nu i Åbo och inte på andra sidan havet Väldokumenterat.
- En sträng biskop. Svensken Isaacus Rothovius var biskop i Åbo 1627–1652. Han talade inte finska, och först skrev han att han levde ”bland barbarer och skorpioner”. Han ville ge prästerna bättre utbildning och folket mer disciplin Väldokumenterat.
- Vet din plats. Från 1632 bestämde en bänkordning vem som satt var i domkyrkan. De bästa bänkarna gick till dem med högst rang, och platserna måste betalas Väldokumenterat.
- Först en skola, sedan ett universitet. År 1630 gjorde Rothovius om katedralskolan till ett gymnasium. År 1640 grundade drottning Kristina Kungliga Akademien i Åbo, Finlands första universitet (hållplats 17) Väldokumenterat.
- En stad på kartan. Olof Gangius ritade den äldsta kända kartan över Åbo 1634. Köpmän från Tyskland, Nederländerna och Skottland slog sig ner i staden under 1600-talet Väldokumenterat.
- En ny klocka. Rothovius lät reparera domkyrkan efter en brand och skaffade en ny orgel. År 1638 fick tornet sin första urtavla Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Hovrätten förde noggranna protokoll, men nästan hela dess arkiv brann i Åbo brand 1827. Dess tidiga verksamhet måste pusslas ihop av det som har bevarats på annat håll.